Nostalgi
Igår lyckades jag rädda bilder från min pappas dator som snart ska skrotas,
bilder jag inte sett på flera år.
(2003-2006) mer eller mindre i kronologisk ordning:
bilder jag inte sett på flera år.
(2003-2006) mer eller mindre i kronologisk ordning:
Kompisgruppen
I början av trean var jag trött på vänsterrörelsen, inte idealen bara tillvägagångssätten. Vänsterpartisterna pratade bara och syndikalisterna ville bara slåss, samtidigt som Sverigedemokraterna fick fler röster för varje månad (precis som nu alltså?). Då snublade jag över (eller föll för en tjej som var med i) Kompisgruppen.
Orsaken till att jag blev kvar i Kompisgruppen i flera år och fortfarande är aktiv (på söndag ska vi ha fest för ungdomarna på Söder) var för att jag äntligen kände känslan av att verkligen göra någonting som betyder någonting. En känsla jag törstat efter på alla demonstrationer där folk med stora drömmar ropar tomma ord ur megafoner bland nyinköpta palestinasjalar.
P.S. Tjejen jag föll för bjöd jag tillslut på balen. Där hade jag mitt första verkliga samtal med henne, insåg att hon var tråkig och träffade henne aldrig igen. D.S.
Kompisgruppen är en grupp RKUF-medlemmar (Röda Korsets Ungdomsförbund) som varje onsdag beger sig ut till ett flyktingboende (ett hem för föräldralösa flyktingbarn som söker asyl) och hittar på någon form av aktivitet, allt från twister till att karva pumpor.
Orsaken till att jag blev kvar i Kompisgruppen i flera år och fortfarande är aktiv (på söndag ska vi ha fest för ungdomarna på Söder) var för att jag äntligen kände känslan av att verkligen göra någonting som betyder någonting. En känsla jag törstat efter på alla demonstrationer där folk med stora drömmar ropar tomma ord ur megafoner bland nyinköpta palestinasjalar.
P.S. Tjejen jag föll för bjöd jag tillslut på balen. Där hade jag mitt första verkliga samtal med henne, insåg att hon var tråkig och träffade henne aldrig igen. D.S.
Inläggen som försvann
Ibland finns det saker jag verkligen tänker skriva ett inlägg om men av den ena eller andra orsaken (oftast bristande inspiration) blir det aldrig av. De försvinner iväg till kyrkogården för alla historier som aldrig berättats. Ikväll tänkte jag gräva upp några gravar och nämna några historier som aldrig nådde den här bloggen.
Finlandsfärjan:
"Folk sa att dom hade haft askul. När dom såg bilderna från vår kväll
förstod dom vad ordet askul verkligen innebär."
/Alexander Bergström
Tummelisa:
Nitton timmars bussfärd och tusen kronor (alkohol exkluderat, såklart) var priset för två dagar i skånes mest anspråkslösa håla, Tummelilla. Resan var verkligen värd både tid och pengar, trots att jag återvände med ett både tyngre och tommare hjärta (kanske just därför).
Transvestitfest:
Ibland måste man vara någon annan för att vara sig själv.
Skådespelare:
"När Karl den XI:e vandrade genom slottet
sa man att det såg ut som att han vandrade på glas."
/Christopher O'Regan
Finlandsfärjan:
"Folk sa att dom hade haft askul. När dom såg bilderna från vår kväll
förstod dom vad ordet askul verkligen innebär."
/Alexander Bergström
Tummelisa:
Nitton timmars bussfärd och tusen kronor (alkohol exkluderat, såklart) var priset för två dagar i skånes mest anspråkslösa håla, Tummelilla. Resan var verkligen värd både tid och pengar, trots att jag återvände med ett både tyngre och tommare hjärta (kanske just därför).
Transvestitfest:
Ibland måste man vara någon annan för att vara sig själv.
Skådespelare:
"När Karl den XI:e vandrade genom slottet
sa man att det såg ut som att han vandrade på glas."
/Christopher O'Regan
Mitt liv i november 09
Just nu känner jag mig väldigt tillfreds. Även om motgångar kan såra mig så känner jag att jag klarar av det, jag överlever ensamheten. Det är först när man överlever ensamheten som man kan ställa krav på omgivningen.
